Tålamod ,acceptans och tro !!!
Kommer på mig själv att jag legat ca åtta timmar o stirrat ut genom fönstret och försökt förstå mig själv ......Blåsten ute har slagit lyktorna ute på altanen mot väggen hela natten ....och jag har hela tiden hoppats på att ljudet kommer av att det är någon som är här o vill komma in .
Komma in för att ge mig en tröstande kram ....komma för att säga , ta det lugnt allting kommer bli bra !!
Känner att jag kämpar mot gråten och ensamhetskänslan ........Jag vet ....eller rättare sagt mitt förnuft vet att jag inte är ensam !
Men känslan att inte bli förstådd , känslan av att vara konstig , känslan av att ingen någonsin kan förstå ....gör att jag känner mig ensam !
Jag har full förståelse för att det är svårt för omgivningen .....och kräver inte heller att nån ska förstå , hur ska man kunna förstå något som inte finns hos "friska ,normala " människor .
Och just därför kan jag ibland känna mig ensam ...fast jag har folk omkring mig !
Har tänt en brasa och mojsat ner mig i soffan ....
Tänkte att jag skriver lite ..för har inte haft insperation att göra nånting idag .....fastnar i tankar om varför jag är som jag är ......
Försöker komma på vad vi sa sista gången hos psyko ! (psyko kallar jag min livlina som jag har i min behandling jag nyligen påbörjat =)
DBT behandling
Och inser att det vi sist pratat om är att hitta acceptans till mig själv ! Alla bitar av mig själv !
Även dom sidor som jag hatar .....dom sidor som är destruktiva .....min oförmåga att hantera känslor , min oförmåga att stoppa mina impulser ....min oförmåga att tänka klart när min djävul på min axel retar mig med osanna påståenden och ger mig en verklighet som inte är sann !!
Inser att denna lilla djävul är en del av mig själv ......men varför vill jag mig själv så illa ???
Varför skadar jag mig själv på alla möjliga sätt ???
Jag förstår att det är fel , jag förstår att det är ohälsosamt , jag förstår att det inte leder till något bra , mer än att det dämpar min ångest för stunden ! Jag förstår det !!!
Men varför kan jag då inte hindra mig själv ?!
Har under alla år fått frågor som ......
vill du må dåligt ..? är det kanske så att du väljer det för att du kan stanna i offerrollen och vill ha din självömkan för att det är det du är van .
Tidigare har jag tänkt att så är det nog ....jag kan må bättre men jag väljer att inte göra det !!?????
Inser idag ....att NEEEEJ , jag väljer inte att må dåligt !
Jag väljer inte att tänka och fungera som jag gör ! Jag kan inte styra mina tankar och känslor .....jag har inte den förmågan ....Jag har under mitt liv kämpat i terapi , behandlingar ,medicineringar , har själv sökt och läst mycket ....väldigt mycket !!! För att bli bättre ......Men jag har inte lyckats riktigt !
Har känt mig som en hemsk människa som inte klarar av att hitta ett sätt att bli fri denna sida hos mig själv , att hitta ett sätt att bli helt fri från det , och ett sätt som gör att jag aldrig faller tillbaka i det .
Sen att det är fruktansvärt tungt för omgivningen att stå brevid o se på ....jag förstår frustrationen att ingenting kunna göra .....förstår det hemska med att se någon man bryr sig om skada sig själv . jag förstår oxå att det väcker ilska och irritation .
Men jag är lessen för det ....och jag har inte förmågan att göra mer än att göra så gott jag kan , och jag kämpar fortfarande !!
Det jag jobbar mest för i dagsläget är att hitta en form av acceptans till mig själv .
Acceptans till alla sidor hos mig , även att kunna tycka om min lilla dramatiska och känsliga jessica som bor i mig ! För hon är helt ok , Det är inget fel eller fult med att vara dramatisk eller känslig !
För inom mig så är alla känslor just så stora och överväldigande som ni utanför ser och tycker är för mycket .
Jag kan inte förändra hur mina känslor ter sig , men jag kan jobba på att lära mig hantera dom , för min egen skull ! För att slippa denna eviga kamp om att radera bitar av mig själv !
Det går ju inte , det fungerar inte så ......
Men som sagt , jag kämpar vidare och försöker att inte ge upp om mig själv , och jag önskar och hoppas att min omgivning inte heller ger upp om att det blir bättre ! Jag finns ju fortfarande där .....långt inne finns ju jessica kvar !! 
